KaSP

Mycket är fortfarande okänt kring psykotiska symtom, psykossjukdom och schizofreni. Utan stöd från kliniker, vårdpersonal och enskilda deltagare är vår forskning inte möjlig att genomföra. I förlängningen kan vårt projekt bidra till att ta fram nya behandlingsmetoder och bättre diagnostik.

Psykotiska symtom

Att drabbas av psykotiska symtom innebär att man upplever verkligheten förändrad och annorlunda jämfört med andra. Man kan exempelvis känna sig utsatt eller förföljd fast ingen annan delar dessa upplevelser, eller höra ljud eller röster som andra inte hör. Det är också vanligt att man känner sig orolig, sover sämre och har svårare att samla tankarna än tidigare.

Alla som blir tillfrågade har inte schizofreni

Många av de personer som vi inkluderar uppfyller inte kriterierna för schizofreni och många gör inte heller det när det är dags för uppföljning. Att vi i projektet får möjlighet att undersöka både personer som får övergående psykotiska symtom och de som sedan utvecklar psykossjukdom är viktigt för att förstå mer om sjukdomen.

Att vara med i projektet

Deltagare i studien blir först tillfrågad av sin behandlande läkare eller annan vårdpersonal om projektet. Därefter kommer personal från KaSP till den plats där personen har sin vårdkontakt och berättar mer om studien. Det är helt frivilligt att delta i studien och man kan när som helst avbryta sitt deltagande. För deltagare i studien så ingår flera undersökningar:

• Intervju och skattningsskalor med läkare
• Kognitiva tester med psykolog
• Magnetkameraröntgen av hjärnan
• Undersökning med positron emissionstomografi (PET) 
• Ryggmärgsvätskeprov och blodprov
• Ljudreaktionstest
• Arteriografi (en slags blodtrycksmätning)
• Hudbiopsi

Vissa av undersökningarna görs på den mottagning eller avdelning där deltagaren har sin vårdkontakt. Övriga undersökningar görs på Karolinska Sjukhuset i Solna.

Uppföljning

Alla som valt att vara med i studien tillfrågas om uppföljning när det gått ca 1,5 år samt efter 5 år. Då genomgår man en intervju och gör om flera av undersökningarna. Tiderna anpassas efter deltagarens schema. Vid behov följer personal med till och från alla undersökningarna.

Resultat i projektet hittills

I hjärnan finns nervceller och gliaceller. Gliaceller är bland annat involverade i inflammatoriska processer i hjärnan. I KaSP har vi kunnat visa att hjärnans gliaceller fungerar annorlunda hos patienter med nydebuterad psykos än hos friska kontroller.

Kommunikation i hjärnan sker med hjälp av signalsubstanser. I KaSP har vi sett att patienter med nydebuterad psykos har lägre nivåer av en sådan signalsubstans (GABA) i ryggmärgsvätskan än friska kontroller. Ju lägre nivå av GABA som uppmättes hos patienterna desto svårare sjukdomsbild.