ALF Klinisk forskningstjänst

Forskningsrådet fattade den 8 juni beslut om tilldelning av stöd till Forskar ST 2018, kliniska postdoktorer 2018, kliniska forskare 2018 och högre kliniska forskare 2018. Satsningen görs för att stärka och förnya den kliniskt inriktade medicinska forskningen som förbättrar och utvecklar hälso- och sjukvården. Ändamålet är att forskningens resultat ska komma patienterna till nytta.  

Grattis till våra CPF-kollegor som är bland årets mottagare av ALF anslag!!

  • Forskar ST : Lotfi Khemiri, Doktorand

  • Kliniska Forskare : Anders Hammarberg, Post doc

  • Högre Kliniska Forskare : Viktor Kaldo, Docent 

  • Eva Serlachius, Docent 

Läkemedel mot återfall i amfetaminberoende - ett steg närmare att förstå mekanismen för naltrexon

Antalet individer i världen som använder amfetamin är större än det för heroin och kokain tillsammans. Trots detta är det mycket färre som får behandling, och det har saknats läkemedel som förebygger återfall i amfetaminberoende. I en ny studie publicerad i Translational Psychiatry, undersöktes effekten av naltrexon på amfetamin-stimulerad dopaminfrisättning i hjärnan med PET och mikrodialys för att belysa verkningsmekanismen. Naltrexon hade ingen mätbar effekt på dopaminfrisättning efter akut amfetamintillförsel, men dämpade amfetamin-stimulerad dopaminfrisättning efter att amfetamin givits under en längre tid. Detta kan tyda på att opioidsystemet rekryteras i allt högre grad då ett intermittent bruk av amfetamin övergår i ett beroende. En tidigare klinisk prövning (Jayaram-Lindström et al., 2008) har visat att naltrexon minskar andelen amfetaminpositiva urinprover, ökar retention i behandlingen och andelen patienter som uppnår kontinuerlig drogfrihet. Dessa positiva resultat har även kunnat upprepas i senare kliniska prövningar (Tiihonen et al., 2012, Ray et al., 2015). Som ett resultat av denna forskning ingår naltrexon sedan 2015 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (rekommendationsgrad 4) det första läkemedlet på denna indikation.  

Självskadebeteende kopplat till våld mot andra

Det finns en förhöjd risk för att bli dömd för våldsbrott om man vårdats för självskadebeteende, visar en ny studie som doktorander och forskare vid CPF har gjort i samarbete med Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik. Studien, som är en registerbaserad studie innefattande alla svenska medborgare födda mellan 1982 och 1998, publicerades nyligen i JAMA Psychiatry.

”Man har länge misstänkt att det finns ett samband mellan att vara våldsam mot sig och vara våldsam mot andra, och vår studie bekräftar detta”, säger Hanna Sahlin, doktorand och anställd vid CPF. Studien visar att det omvända också gäller – att personer som dömts för våldsamma brott också löper en förhöjd risk att vårdas för självskadebeteende. ”Sammantaget tyder detta på att självskadebeteende och våldsamhet mot andra delar en underliggande sårbarhet, och vi hoppas att den här studien kan inspirera till forskning som undersöker vad denna sårbarhet är och hur vi bäst kan behandla den”, säger Hanna Sahlin

Doktorand vid CPF utsedd till årets transhjälte

Cecilia Dhejne, överläkaren, psykiatern, kliniska sexologen och doktorand vid CPF utsedd av föreningen Tranföreningen FPES (Full Personality Expression Sweden) till årets transhjälte. Detta är första gången någon från sjukvården har fått denna utmärkelse. Priset har tidigare gått till personer inom juridik och politik bla till Barbro Westerholm, Ulrika Westerlund och Erik Ullenhag.

Motivationen för priset:  Cecilia Dhejne har varit i framkant i arbetet med att modernisera vården för könsdysfori. För hennes strävan att vården ska svara mot behoven hos alla i den heterogena grupp som söker vård och hjälp.

 

 

Tendens till positiva resultat av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn utgör en riskgrupp för att utveckla psykosociala problem och har ofta bristfälliga skolresultat. Den svenska kommunala arbetsmodellen Skolfam har utvecklats för att främja skolprestation och välmående i denna grupp. Skolfam medför små förbättringar av perceptuell förmåga, allmän kognitiv förmåga och läsförmåga bland familjehemsplacerade barn. Det visar en effektutvärdering av Natalie Durbeej och Clara Hellner Gumpert som gjorts på uppdrag av Socialstyrelsen. Effektutvärderingen redovisas i en ny rapport från CPF. 

CPF Forskare och BRIS i projekt för barn som flytt

Organisationen Barnens rätt i samhället, Bris, har inlett ett arbete med att ge professionellt stöd till barn som flytt. De ska bland annat erbjuda stödgrupper och stärka nätverken kring ensamkommande barn. Forskare vid Karolinska Institutet ska hjälpa till.

– Vi ska ta fram kunskapsunderlag och delta i projektgruppen. Vi ska också bevaka forskningen på området och skapa kontakter med både forskare och praktiker, säger Clara Hellner Gumpert,chef för Centrum för Psykiatriforskning.

Under 2015 anlände över 70 000 barn till Sverige, varav hälften var ensamkommande. Projektet Tillsammans för barn som flytt finansieras med medel från Familjen Erling-Perssons Stiftelse.