Skriv ut den här sidan

Suicidologi

Programområdet Suicidologi har som uppdrag att öka samarbete och stödja forskargrupper som bedriver forskning relaterat till självmord och självmordsnära beteende. Målsättning för forskning om självmord är att bidra till ökad kunskap om riskfaktorer samt hur man kan använda denna kunskap för att förebygga framtida självmordsförsök och självmord.

Vad gör programområdet Suicidologi?

Forskningsfrågorna spänner över ett brett fält; om betydelsen för självmordsrisk vid psykisk störning, vid användning av olika psykofarmaka, olika kroppsliga sjukdomar och förhöjd risk för självmordshandlingar, skademetoder, kopplingen till kriminalitet/våld, olika kliniska skattningsskalor och olika biomarkörer.

Vi bedriver både epidemiologiska studier utifrån nationella register och patientnära klinisk forskning. Vi använder bland annat data och biologiska prover från patienter som har gjort självmordsförsök och gör långtidsuppföljningar.

Vi har nära relation till forskarskolorna i psykiatri och till grundutbildning, framför allt på läkarprogrammet, samt ger METIS-kurser inom psykiatri. Ordförande och medlemmar av SLLs Vårdprogramgrupp för suicidnära patienter finns i dessa forskarkonstellationer, det gäller också Svensk psykiatrisk förenings kliniska riktlinjer för suicidnära patienter som publicerats 2013.

Forskningsresultat integreras i den webbservice som utgörs av psykiatristod.se.

Ökad risk att ta sitt liv under studietiden

Studenter vid universitet och högskolor har mer än dubbelt så hög självmordsrisk som personer med avslutade universitets- eller högskolestudier. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i onlinetidskriften BMJ Open.

I den registerbaserade studien ingick alla personer mellan 18 och 39 år som bodde i Sverige under åren 1993-2011, ungefär fem miljoner individer. Man vet sedan tidigare att självmordsrisken är lägre hos högutbildade än hos lågutbildade. För att ta reda på studietidens inverkan valde forskarna därför att fokusera på jämförelsen mellan personer som studerar på universitet eller högskola och personer som tidigare genomfört sådana studier.

Hos studenter var risken för självmord mer än fördubblad jämfört med personer som tidigare studerat, även efter att forskarna justerat för faktorer såsom ålder och tidsperiod.

Oklart vad det beror på

– Det verkar alltså vara just under studietiden som det finns en ökad risk att ta sitt liv. Så vitt vi vet finns det inga tidigare studier med nationell täckning av självmord bland studerande, varken i Sverige eller utomlands, säger Christine Takami-Lageborn, läkarstudent och blivande doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Vad riskökningen beror på är oklart. Forskarna har till exempel inte undersökt om olika utbildningar skiljer sig åt eller om studenter i större utsträckning än andra är stressade eller drabbade av psykisk ohälsa.

Studenthälsan en viktig resurs

– Det vi vill lyfta fram är att självmord kan förhindras och att studenter är en grupp man faktiskt kan nå, till exempel genom Studenthälsan som är en viktig resurs. Studien pekar på betydelsen av att upptäcka vilka studenter som är i riskzonen, vilket det bör finnas goda möjligheter till, säger Christine Takami-Lageborn.

Studien visar också att studenter har en högre risk att dö i olyckor samt att dö oavsett orsak jämfört med personer som avslutat sina universitets- eller högskolestudier.

Forskningen har finansierats av Forte, Svenska Läkaresällskapet och Söderström Königska fonden.

Jari Tiihonen författare till artikel publicerad i American Journal of Psychiatry

Mortality and Cumulative Exposure to Antipsychotics, Antidepressants, and Benzodiazepines in Patients With Schizophrenia: An Observational Follow-Up Study

Jari Tiihonen, vid CPF, författare till artikel publicerad i American Journal of Psychiatry

Ny studie - Hypersexuell störning kopplas till överaktivt stressystem

I den aktuella studien har psykiatern och forskaren Jussi Jokinen, vid Centrum för psykiatriforskning, tillsammans med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet använt ett så kallat dexametasontest för att mäta hur patienternas stressystem fungerar. 

Våldsbeteenden kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att svåra uppväxtförhållanden, där barnet utsätts för våld, respektive självskadebeteenden och aggressionsproblem senare i vuxenlivet i vissa fall kan kopplas till påverkad sköldkörtelfunktion. Författare är Cave Sinai vid CPF.

Om självmord med Ullakarin Nyberg

Psykiatrikern Ullakarin Nyberg berättar om hur vi ser på självmord, hur man kan tänka i mötet med patienter vad man kan göra som närstående.

Senast ändrad: 2017-10-20