Skriv ut den här sidan

Forskning inom Psykos

Karolinska Schizophrenia Project (KaSP)

Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) är ett forskningsprojekt som utgår från och samordnas av programområdet psykos. Projektet syftar till att undersöka neuroinflammationshypotesen vid psykos och målet är att generera ny kunskap om patofysiologiska mekanismer bakom schizofreni.

Forskarna studerar dopaminerg neurotransmission, aktiveringen av mikroglia, hjärnmorfologi, halten av specifika inflammatoriska agens i cerebrospinalvätska (CSF), genetik, kognition och symtomatologi hos patienterna.

Resultat

Projektets datainsamling påbörjades 2011 och har hittills inkluderat 65 patienter som nyinsjuknat i psykos, varav hälften är drog naïva. Datainsamlingen beräknas fortsätta till och med 2017 och därefter kommer resultaten att publiceras.

Ansvarig för KaSP

Ansvariga för forskningen är de psykiatriska klinikerna: Psykiatri Norväst, Norra Stockholms Psykiatri och Prima Vuxenpsykiatri. Huvudansvarig forskare är docent Lena Flyckt.

Styrgruppen för KaSP består av:

  • Lars Farde, professor. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet.
  • Göran Engberg, professor. Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet.
  • Lena Flyckt, docent. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Schizofreni ur ett kliniskt och biologiskt perspektiv - HUBIN projektet

I HUBIN projektet sammanförs klinisk och biologisk forskning i syfte att söka ledtrådar till patologin och etiologin vid schizofreni. Patienter med schizofreni och likartade psykossjukdomar och friska försökspersoner med ett omfattande batteri, som inkluderar intervjuer, genomgång av journalhandlingar, personlighetsformulär och neuropsykologiska tester. Försökspersonerna undersöks också för neurologiska avvikelser, morfologisk magnetresonanstomografi (MRI) och genetisk variation. Data avseende monoaminmetabolit koncentrationer i cerebrospinalvätskan, smärre fysiska anomalier och födelsejournaler finns för en del av individerna. Individer, som tidigare genomgått MRI kontaktas för uppföljningsstudier. HUBIN drivs av Erik Jönsson och Ingrid Agartz forskargrupper.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) vid psykos

Psykosociala behandlingsinsatser som exempelvis Kognitiv Beteende Terapi (KBT) spelar en viktig roll för att ge ytterligare behandlingsstrategier utöver antipsykotiska läkemedel vid behandling av patienter med psykotiska symtom. Denna studie jämför effekten av individuell KBT och grupp-KBT (Acceptance and Commitment Therapy (ACT)) för patienter med psykos. Ansvarig forskningsledare för studien är Helena Fatouros-Bergman.
Andra medverkanden är: Maria Mattsson, Med. dr. och Tobias Lundgren, Fil. dr., leg. Psykolog. Patienter rekryteras vid Norra Stockholms Psykiatri på Midhagen och vid Psykiatri Sydväst, TIPS Enheten för tidig behandlings av psykoser.

Forskning om vårdbördan hos närstående till patienter med psykossjukdom.

Psykosjukdom berör inte bara de drabbade individerna utan även deras familjer. En nyligen genomförd studie visar att informella vårdgivare (anhörig, sambo eller annan närstående person) tillbringar ca 20 timmar per vecka med att ta hand om sina familjemedlemmar med psykossjukdom. Det finns ett stort behov av att få en uppfattning om och att kunna utvärdera vårdbördan ur närståendes perspektiv. Inom programområdet pågår viss forskning inom detta område. Ansvarig forskningsledare är Lena Flyckt.

Kontaktpersoner KaSP

  1. Martin Szabo: Ansvarig forskningssjuksköterska
    Centrum för Psykiatriforskning,
    Tel: 076-050 39 37, E-post: martin.szabo@sll.se

  2. Karin Collste: Överläkare, doktorand
    Prima Vuxenpsykiatri
    Tel: 073-323 49 53, E-post: karin.collste@ki.se

  3. Paulina Ikonen: Överläkare, doktorand
    Prima Vuxenpsykiatri
    Tel: 073-730 93 86, E-post: paulina.ikonen@ki.se

  4. Helena Fatouros-Bergman: Fil.dr., leg. psykolog
    Tel: 070-737 51 02, E-post: helena.fatouros-bergman@ki.se

Senast ändrad: 2015-08-21